|
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur snabbt kan ett moln röra sig?
|
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vilka områden menar man när man nämner
Götaland, Svealand och Norrland i väderprognoserna? Svar:
|
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vad är definitionen på "tropiska
nätter" Svar: De nätter då temperaturen inte understiger 20 grader. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vad är definitionen på högsommardagar? Svar: De dagar med maximitemperatur på 25 grader eller mer. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Varför mäter man molnighet i
åttondelar(oktas)? Svar: Ursprungligen gavs molnmängden i tiondelar, men 1947 gick man över till att ge den i åttondelar, eftersom det underlättar bedömningen. Om man använder åttondelar kan man vid uppskattningen gå till väga så att man först delar in himlen i halvor, sedan halvorna i fjärdedelar och slutligen dess åttondelar. Ett annat skäl till ändringen kan ha varit att man gärna ville klara sig med bara en kodsiffra för molnrapporteringen i vädertelegrammen (SYNOP). Siffrorna 0 - 8 motsvarar där respektive åttondel, medan siffran 9 anger att molnhimlen inte kan observeras på grund av dimma, sandstorm eller snödrev. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vad betyder siffrorna för molnighet? Svar:
|
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur definierar man de olika
siktförhållandena? Svar:
|
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vad består moln av? Svar: Moln är en ansamling av mycket små partiklar, i regel vattendroppar eller iskristaller eller bådadera. Men moln kan även bestå av stoftpartiklar, från t.ex. vulkanutbrott eller sandstormar. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Varför är molnen vita? Svar: Därför att de blir belysta av det vita solljuset. Moln som ligger i skugga blir däremot nästan svarta. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur snabbt kan ett moln röra sig? Svar: Molnen rör sig med vindens hastighet och på höga höjder kan det blåsa upp till 100 m/s eller mer. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Vad är definitionen på dimma? Svar: Dimma råder när den horisontella sikten på grund av små vattendroppar är under 1000 meter. Om sikten är bättre kallas fenomenet fuktdis. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Varför åskar/blixtrar det? Svar: I åskmolnet samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur kan man "mäta" hur
många blixtnedslag det är under t.ex. en dag? Svar: Det finns ett internationellt nät av blixtlokaliseringsstationer, bl.a. sex st Sverige. Det är ett slags antenner som känner av de elektromagnetiska pulser som uppstår när en blixt slår ner. Genom krysspejling kan man med ledning av informationen från dessa stationer bestämma läget av en blixt med en noggrannhet på några få km när. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Varför är himlen blå? Svar: Därför att luftmolekylerna sprider blått (kortvågigt) ljus mer än andra färger. Att solljuset verkligen är en blandning av olika färger ser man om man låter det passera genom ett prisma. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Varför är solen röd i
solnedgång? Svar: Därför att ljusstrålarna måste färdas en längre sträcka genom luften innan den når oss. Mycket av det kortvågiga solljuset hinner då spridas ut. Kvar blir till sist mest rött ljus. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur är sambandet mellan de olika
lufttrycksenheterna? Svar: 1 hPa (hekto Pascal) = 1 mb (millibar) = 0,75 mm Hg (mm kvicksilver). |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur bildas norrsken? Svar: Norrsken bildas genom en partikelstrålning från solen vid kontakt med jordatmosfären initierar en elektromagnetisk strålning. |
||||||||||||||||||||
| Fråga: Hur bildas en regnbåge? Svar: Regnbågen uppstår när solljuset bryts och speglas i vattendroppar. Solen måste alltså belysa vattendroppar för att det skall kunna bildas en regnbåge. Vattendropparna kan exempelvis vara regndroppar eller droppar från en vattenspridare eller ett vattenfall. När solljuset passerar in i en vattendroppe bryts det och delas samtidigt upp i regnbågens färger En del av det ljus som kommit i droppen reflekteras, det vill säga speglas, i droppens bortre yta, och lämnar droppen samtidigt som ljusstrålen bryts ytterligare en gång. Strålarna träffar nämligen droppens klotformiga yta olika snett, och man kan kanske tycka att det borde betyda att det också lämnar droppen åt olika alla möjliga håll. I en riktning har ändå det ljus som kommer ut ur droppen störst intensitet, och det är därför det bildas en regnbåge. Ljusstrålen kan också speglas två gånger i droppen, och då uppstår en svagare regnbåge utanför den första. Att färgerna hamnar bredvid varandra beror på att vitt solljus är en blandning av regnbågens alla färger och att de olika färgerna bryts olika mycket när ljuset passerar gränsytan mellan luft och vatten. Ordningen mellan färgerna är alltid den samma i regnbågen med rött ytterst och violett innerst, men i den andra, svagare regnbågen är ordningen omkastad så att violett kommer ytterst och rött innerst. |
||||||||||||||||||||
 |
||||||||||||||||||||
Fråga: Vad menas med det man i sjörapporten
benämner som årets medelvattenstånd?
|
||||||||||||||||||||
Fråga: I sjörapporten omtalas ofta våghöjden, varifrån
räknas den?
|
||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||
| Fråga:
Vad betyder ordet hydrologi? Svar: Hydrologin är läran om vattenförhållandena på jorden. Den omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden. |
||||||||||||||||||||
Uppdaterad: 1998-06-30 |
||||||||||||||||||||
|
Svar:
Molnen rör sig med vindens hastighet och på höga höjder kan det blåsa upp till
100 m/s eller mer.
