En hydrolog intresserar sig för vatten i insjöar, älvar och andra vattendrag. Hydrologin är just läran om vatten, vattnets förekomst, fysik och kemi samt vattnets kretslopp i naturen.

Som hydrolog arbetar du med att ta reda på hur mycket vatten som finns i sjöar och vattendrag och sambandet mellan nederbörd, avdunstning och avrinning. Du mäter också vattentemperatur och grumlighet i vattnet och undersöker isförhållanden. De uppgifter du samlar in används för att bland annat undersöka om det är möjligt att till exempel bygga vattenkraftverk eller en bro och vad som blir följderna av ett sådant bygge.

En hydrolog försöker också långsiktigt planera och förutse tillgång och brist på vatten i olika delar av landet. Det är alltså du som hydrolog som förutser hur mycket vatten som kommer att flyta vid vårfloden och varnar för översvämningsrisker.

Förutom vattenplanering är miljövård ett stort arbetsområde för hydrologen. Du mäter exempelvis om det finns olika gifter i vattnet. Det kan också vara hydrologen som planerar för om kalkning ska genomföras i sjöar för att hejda försurning.

De flesta hydrologer arbetar på SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) eller på universitet och högskolor. På universiteten och högskolorna ägnar sig hydrologerna åt forskning, bland annat om förändringar av klimatet och försurning. Det finns också några hydrologer vid vattenkraftföretag, länsstyrelser, konsultföretag och på Naturvårdsverket och kommunerna.

Hydrologerna tillbringar största delen av sin tid på kontor men många har i sitt arbete också inslag av undersökningar ute i naturen. Hydrologen har vanliga arbetstider. När det är risk för översvämningar till exempel vid vårfloden kan det dock bli fråga om att arbeta övertid eftersom hydrologen då kan vara tvungen att ha beredskap dygnet runt.

Hydrologens viktigaste arbetsverktyg är datorn. Man använder numeriska modeller som försöker efterlikna naturen för att försöka förutse exempelvis översvämningar.

Många hydrologer har internationella kontakter och deltar ofta i biståndsprojekt utomlands.

Utbildning
För att bli hydrolog studerar du vid universitetet. Det vanligaste är att hydrologerna utbildas på geovetarprogrammet och specialiserar sig på ämnet hydrologi eller på fysikerprogrammet, matematisk-naturvetenskapligt program.

De nämnda programmen omfattar 140-160 poäng (cirka 3,5-4 år) och finns på flera orter i Sverige. Ämnet hydrologi upp till 80 poäng (cirka 2 år)
kan du bara läsa vid Uppsala universitet. En annan möjlighet är att läsa till civilingenjör på något av de program som inriktar sig mot vattenteknik. Dessa utbildningar omfattar 180 poäng (cirka 5 år).

För att studera vid högskolan krävs allmän/grundläggande behörighet och för ovanstående program även särskild behörighet i vissa ämnen, till exempel matematik och fysik, för civilingenjörsprogrammen i matematik, fysik och kemi enligt de nya enhetliga behörighetsregler som gäller från och med höstterminen -97.

Framtid
Eftersom hydrologerna är en så liten yrkesgrupp finns det heller inte så många jobb att få. Ändå är få hydrologer arbetslösa, något som beror på att många har doktorandtjänster på universiteten.

Lön
Som regel tillämpas individuell lönesättning vilket innebär att lönen kan variera från person till person.

Att tänka på
Forskning i hydrologi kräver liksom all forskning noggrannhet, uthållighet och tålamod med rutinarbete. Arbete i fält kan medföra oregelbundna arbetstider.

Mer information
Vänd dig exempelvis till:

SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Uppsala Universitet

Exempel på liknande yrken:
Meteorolog, Oceanograf, Geolog och Geograf.

Uppdaterad: 1998-08-26

Ytterligare information

Kontaktperson: Anita Eriksson E-post: anita.eriksson@smhi.se Fax: 011-495 80 01 Tel: 011-495 81 72 © SMHI, 1998